Känner verkligen för att resa bort, det behöver inte vara långt bort eller någon exotisk resa. Bara något annat än vardagen. Jag trivs egentligen bra med mitt liv, men visst skulle det vara skönt att rymma iväg från alla måsten. Sätta sig i bilen som Norah och åka någonstans. Jag trodde att jag skulle göra det den här helgen, men min reskamrat fick annat för sig. Jag tror att jag håller på att förlora min vän:( Det gör mig olycklig, även om det inte är överraskande.

Igår lyssnade jag på en kvinna som för 63 år sedan befriades från Auswitch (stavas det så?) Mina problem fick en anna dimension- vad är problem. Men jag känner mig ändå trött och ensam ibland. Hennes berättelse har varit närvarande hos mig hela dagen. Jag har lyssnat på flera överlevande tidigare och de har varit bättre föreläsare och haft mer intressanta detaljer, men det är så overkligt att dessa mönniskor sitter framför mig och pratar. Jag hyser enorm respekt för deras historia och för dem som personer. Mitt liv verkar så enkelt och smärtfritt i jämförelse även om jag tycker att jag har haft en hel del trassel.